Varför turistar vi så otroligt sällan i vår egen stad - vi som bor i den vackraste av städer? Det frågar jag mig varje gång jag faktiskt promenerar i Stockholm utan att ha ett mål och en tid att passa. Igår blev det i alla fall en heldag. Solen strålade, vattnet glittrade och det var perfekt promenadväder.
Turistbussarna stod på rad nedanför slottet, och kameror och mobiltelefon klickade överallt. Folk betalar ju faktiskt tusentals kronor för att komma hit och uppleva sta’n; det som vi kan göra nästan gratis. Så här i mitten av september är det inte längre någon trängsel, och man kan till och med flanera längs Västerlånggatan utan att knuffas med folk.
På Skeppsholmen doftade det hav och lite tjära, och vågorna kluckade mot kajen och mot skroven på skutor i det mest otroliga modeller. Jag har under flera år haft min arbetsplats på Blasieholmen, och då blev det rätt många lunchpromenader på Skeppsholmen och även Kastellholmen, men nu är det ett bra tag sedan.
Vi fortsatte till Slussen och kikade ned på den enorma byggarbetsplatsen under nuvarande konstruktion. Att denna trafikplats nu byggs om kan knappast ha undgått någon. Det är förresten rätt imponerande att den nuvarande, eller den som nu till stor del är riven, har fungerat som trafikkarusell sedan 30-talet med tanke på hur biltrafiken vuxit. En mycket snillrik konstruktion! Här var det förstås lite trångt och stökigt, men snart var vi inne på Söder. Lämnade pulsådern Götgatan och promenerade längs lugna, charmiga smågator. Om jag skulle flytta in till ”innanför tullarna” (vilket i dagsläget inte känns troligt) är det här jag vill bo! På Söder - i Mariakvarteren.
Kaffe-, glass- och matställen besöks förstås alltid när man turistar, så hungrig är jag inte när vi kommer hem, men fötterna - ovana vid asfaltsvandringar - är jättetrötta. Men vi orkar/hinner skörda årets sista äpplen innan skymningen lägger sig.
Turistbussarna stod på rad nedanför slottet, och kameror och mobiltelefon klickade överallt. Folk betalar ju faktiskt tusentals kronor för att komma hit och uppleva sta’n; det som vi kan göra nästan gratis. Så här i mitten av september är det inte längre någon trängsel, och man kan till och med flanera längs Västerlånggatan utan att knuffas med folk.
Krigisk krog (Torpedverkstan) och Mindepartementet passera man på rutten "Skeppsholmen runt".
Vi fortsatte till Slussen och kikade ned på den enorma byggarbetsplatsen under nuvarande konstruktion. Att denna trafikplats nu byggs om kan knappast ha undgått någon. Det är förresten rätt imponerande att den nuvarande, eller den som nu till stor del är riven, har fungerat som trafikkarusell sedan 30-talet med tanke på hur biltrafiken vuxit. En mycket snillrik konstruktion! Här var det förstås lite trångt och stökigt, men snart var vi inne på Söder. Lämnade pulsådern Götgatan och promenerade längs lugna, charmiga smågator. Om jag skulle flytta in till ”innanför tullarna” (vilket i dagsläget inte känns troligt) är det här jag vill bo! På Söder - i Mariakvarteren.
Kaffe-, glass- och matställen besöks förstås alltid när man turistar, så hungrig är jag inte när vi kommer hem, men fötterna - ovana vid asfaltsvandringar - är jättetrötta. Men vi orkar/hinner skörda årets sista äpplen innan skymningen lägger sig.
 |
| Skördetid |
 |
| Sommarens sista ros |
Tack för fin promenad!
SvaraRadera🙏😀
Radera