tisdag 5 mars 2019

Grand final - Kapstaden m m, del 4

På det fina hotellet i Montagu med pool i en sagolikt vacker trädgård skulle vi gärna ha stannat ett dygn till, men nu väntar Kapstaden och spännande utflykter där. På vägen dit besöker vi ett par vingårdar, där vi förutom vinprovning får en guidad tur och information om produktionen, olika druvor m m. 

Väl framme i Kapstaden checkar vi in på ett jättestort, femstjärnigt flott (och, jämfört med tidigare, rätt opersonligt) hotell. Här ska vi nu ha lite egentid, och vi blir vänligt men bestämt tillsagda att inte gå ut ensamma efter mörkrets inbrott. Kapstaden har väldigt stora problem med brottslighet, och Daniel avråder oss också från att ta en taxi ute på gatan. Den ber man restaurangen beställa. Eller också nyttjar man hotellets lilla buss som gratis går till och från Waterfront. Det är nämligen här "allting" finns: massor av gallerior, affärer, restauranger, barer, utställningar och musik i varenda gathörn. Medan det är dagsljus promenerar vi dit. Vilket folkliv! Vi vandrar runt, avslutar med en härlig middag vid vattnet och tar sedan lydigt en taxi till hotellet. Lite olydigt går vi dock en kort sväng till en taxihållplats utan att känna oss hotade eller otrygga. Men vi är ju fyra personer. Förstår också att reseledare kanske måste varna ”lite i överkant” för att ha ryggen fri om något skulle inträffa.




Waterfront
Nästa dag är fri för egna aktiviteter, och vi har, liksom flera andra i gruppen, bett hotellet fixa biljetter till kabinbanan på Taffelberget. Berget är 1086 m högt, och toppen är egentligen inte någon "topp" utan en stor platå (3 km lång), där man promenerar på belagda gångvägar. Och njuter av utsikten!




Så ned till Waterfront igen där vi sammanstrålar med son m hustru. Jag går med dem in i African Trading House, ett stort hus (inläggets översta bild) med flera våningar proppfulla av alla slags souvenirer, konst, hantverk, afrikanska masker, skulpturer, obegripliga verktyg m m. En del krafs, men väldigt mycket fint hantverk också, inte minst textilt. B besöker under tiden Diamantmuséet, där de också har försäljning av såväl stenar som diamantsmycken. Men han kommer ut med enbart foton...




African Trading House
Dags för avgång med båten som ska ta oss till Robben Island. Det blåser friskt och det känns t o m lite svalt. Resultat: två familjemedlemmar får lite väl mycket sol på näsor och pannor och ser följande morgon ut som stoppljus. Jag är inte en av dem! 
Bussar möter när båten lägger till och tar oss på en rundtur på ön, innan vi får en guidad tur i fängelsebyggnaderna och på rastgårdar. Här satt såväl grova brottslingar som politiska fångar, och den mest kände är förstås Nelson Mandela, som kom hit första gången 1962. Guiden, själv före detta politisk fånge, berättar om förskräckliga förhållanden och om hur de politiska fångarna behandlades sämre än mördare och våldtäktsmän. Ett exempel var matransonerna som var mycket mindre.



Robben Island

Sista hela dagen ägnas åt sälar och pingviner Vi börjar med båt till Duiker Island, där tusentals pälssälar håller till.


Fortsätter till Chapman's Peak och stranden med en stor pingvinkoloni. Det här har de flesta sett fram emot extra mycket. De är ju så charmiga!




På sluttampen tar vi förstås Godahoppsudden, kontinentens sydvästligaste udde. Och nu återstår bara den gemensamma middagen innan programmet obönhörligen är slut!

Sista dagen har vi nämligen bara ett par timmar på oss, och vi springer ut för att hinna ett varv runt en stor marknad nära hotellet och till närmaste livsmedelshall för att köpa flera påsar Biltong. Biltong är, enligt Daniel, sydafrikanernas "bio-popcorn" och fredagsmys. Det är strimlat, kryddat och torkat kött av främst nöt och antilop, ungefär som de chips av renkött som vi kan köpa här hemma. Vi har bjudits på dessa på flera ställen. Fyyy, så hemskt, tycker svärdotter. Jättegott, tycker vi.

För sista gången äntrar vi bussen som tar oss till flygplatsen för hemfärd via Heathrow - en flygning som går fint och håller tidtabellen (men som även på returen erbjuder urtrist mat och nästan odrickbart kaffe - blää BA). 

Ett par ytterligare bilder lägger jag in här på sluttampen innan jag stänger ned:
Vi fick vänta ett bra tag på att få se mer än öronen på flodhästen
Vattenbock
"Marsvin på anabola", enligt Daniel. Enligt Wikipedia "hyrax - klippgrävning - även kallad dassie".

 Vår resa har med råge överträffat alla våra förväntningar!

3 kommentarer:

  1. Vilket äventyr!
    Du har varit lika högt som Wales hösta berg, plus en cm.
    Roligt att få följa med!
    Ha det bra!

    SvaraRadera
  2. Tack! Ja det var ett par intensiva o spännande veckor.

    SvaraRadera
  3. Tack för resan. Synd det där med kriminaliteten.

    SvaraRadera