lördag 2 mars 2019

Soweto, Pretoria, Montagu, del 3

Vi lämnar Krugerparken, och alla har vi nog samma känsla/undran: kommer resten av de många resmål och upplevelser som ligger framför oss att kännas "platta" efter detta? Installerade i bussen rullar vi nu i alla fall iväg mot nya äventyr. Den s k Panoramarutten bjuder på vackra och hisnande vyer. Chauffören saktar in ibland för att vi ska hinna se babianerna vid vägkanten och stora hjordar med de vackra impalaantiloperna. Nu har vi blivit lite blasé - ingen tar längre fram kameran för t ex antiloper. Vårt första mål är God’s Window, som räknas som en av världens vackraste utsiktsplatser, men här börjar reseledaren Daniel se mer och mer bekymrad ut. Orsak: diset där uppe tycks inte lätta; något som tydligen är rätt vanligt åtminstone den här tiden på året och dygnet. Ingen idé att åka upp, men vi blir faktiskt inte särskilt besvikna eftersom vi har haft/har så många fantastiska vyer ändå på näthinnorna och i kameror.

Vidare till Bourke’s Luck Potholes - ett klipplandskap där flodvirvlar borrat djupa hål i klipporna. På botten är det lite svårt att hålla balansen på de ojämna stenarna. Lite vattensprut på några ställen ger lite svalka i den omkring trettiogradiga värmen (hettan!). 

 En kort promenad uppför trappor och över ett par broar ger oss fler fotomotiv.   

Ganska snart därefter blir det ett stopp vid Blyde River Canyon - ett av flera naturreservat på vår rutt. Magnifik, och världens tredje största (efter Grand Canyon i USA och Fish River Canyon i Namibia).

Och svaret på frågan ovan om hur kommande upplevelser blir: Nej, platta, blir de då inte (som synes).

Vi fortsätter nu till vårt andra övernattningsställe - också det en s k lodge där massor av djur strövar fritt. Skillnaden är att den är inhägnad (men mycket vidsträckt) och att det inte finns några farliga djur här. Med andra ord: vi får röra oss fritt även efter skymningen! Även här bor vi mycket fint (jag, som ofta bor på rätt enkla ställen där läget är det viktigaste, skulle nog välja beskrivningen "lyxigt"). Maten är riklig, varierande och mycket, mycket god. Framför allt uppskattar jag bufféerna. Inte något fel på vinerna heller, förresten.

När vi sitter vid frukostbordet kommer sonen och hojtar: "Giraff max 70 meter bakom er!". Vi har sett giraffer på savannen, men inte kommit fullt så här nära. Alltså: de är jättelika.

Den här lodgen ligger rätt bra till för våra kommande turer till Soweto och Pretoria. Det blir väldigt innehållsrika dagar, där reseledaren Daniel proppar oss fulla med information om såväl dagsläget som historien. En kvinnlig guide, som vuxit upp i Soweto, ansluter också här och kompletterar. Det finns så mycket proffsigt skriven info på nätet, så jag tänker inte ens försöka sammanfatta eller återge detta, men att Soweto bara skulle vara en kåkstad (som man kan se på olika sajter på nätet) stämmer inte. Jag hade själv en inte helt korrekt uppfattning om denna stora förstad med ca 2,5 miljoner invånare. Här finns visserligen stora områden med plåtskjul men också allt från små, mycket enkla hus till flotta lyxvillor. Elektriciteten till flera områden i det vi kallar kåkstäder tas inte sällan från trafikljus om man bor nära "stora vägen".

Givetvis handlar mycket här om apartheidsystemets mörker men ännu mer, tror jag, om avskaffandet. Vi besöker muséer, minnesmärken och monument på dessa ställen och åker bland annat längs Vilakazi street i Soweto där två nobelpristagare bott. Alltså: Desmond Tutu och Nelson Mandela. Hector Pieterson, 13 år, förlorade livet den 16 juni 1976, då polisen sköt rakt in i en folkmassa av demonstranter. Hans skolklass deltog inte i demonstrationen men befann sig på fel plats vid fel tidpunkt. Den dagen betraktas som upprinnelsen till de kravaller m m som så småningom ledde till systemets fall. 




Nio meter hög står Mandelas staty i Pretoria
Det otroligt pampiga Voortrekkers Monument är ett minnesmärke över de boer (voortrekkers) som i mitten av 1800-talet vandrade med sina oxdragna kärror från Kapkolonin och slog sig ned här, strax söder om Pretoria. I stenmuren som löper runt platsen är dessa kärror "avbildade".


We´re for you South Afrika 
Sydafrika är stort - och vårt mål är Kapstaden, så nu måste vi ta till flyget och landar snart i Port Elisabeth. Härifrån blir det många utflykter. Bland annat vandrar vi i en dramatisk och vacker nationalpark.

Tsitsikamma nationalpark


Vidare till inkvartering i Plettenberg Bay. Följande dag börjar med en underbar båttur på Keurboomfloden. Kaptenen/guiden pekar ut och berättar om en rätt unik flora och fauna i detta naturreservat. Sedan - äntligen - ett härligt bad i floden. Den ser på många ställen brun ut (p g a bergarterna), men vattnet är kristallklart och ljuvligt!




Efter härlig simtur väntar detta vid mitt badlakan. Tack käre son! Vilken lyx!

Vi har rätt mycket på agendan innan vi ska inkvarteras i Kapstaden för flera dygn. Bland annat besöker vi droppstensgrottorna Cango Caves.


... och en stor strutsfarm, där det även fanns fula emuer




... innan vi åker till den lilla charmiga staden Montagu, som blir vår sista övernattning före Kapstaden. Forts följer.

Ha det gott!














2 kommentarer:

  1. Tack för turen. Det blir nästan lite för många upplevelser, för överväldigande. Svårt att smälta alla intryck, eller?

    SvaraRadera
  2. Ja! Precis så känns det och nästan lite overkligt. Dessutom så’na mängder foton i mobil OCH kamera att jag var nära att ge upp mitt skrivande i början. Å andra sidan upplever jag nu resan igen och får lite mer struktur och ordning i huvudet. Ska tillägga att jag - hittills - varit mycket tveksam till arrangerade gruppresor... Men man kan nog lätt vänja sig vid att någon annan fixar allt praktiskt, att man aldrig behöver kånka på bagage m m.

    SvaraRadera