tisdag 23 januari 2018

Resor och risker

Att bli bestulen på semestern har många tyvärr fått uppleva, och det är förstås en upplevelse som sätter sina spår. Lägger liksom sordin på semesterstämningen (och stjäl, förutom pengar, ofta massor av tid).

I morse hörde jag om en - för mig - ny variant. Vi lämnade för ett par dagar sedan Gran Canaria och vänner som skulle tillbringa ytterligare flera veckor där. De bodde riktigt fint - i en elegant radhuslägenhet med egen uteplats. Givetvis i en ”gated community”. Dessutom var det galler för fönstrena. Det senare låter hemskt, men det var snirkligt och tjusigt gjort. Natten mot igår sov de med fönstret någon ynklig centimeter på glänt. När de vaknade hade klocka, plånbok och några smycken försvunnit från sängbordet! Utplockade med - antagligen - något kloliknande på pinne genom fönster- och gallerspringor. De är vana resenärer och hade bl a pass, körkort och extra kontokort i värdefack. Smycken och klocka var ”resevarianter”, alltså inte så dyrbara, så den ekonomiska förlusten blev inte så stor. MEN känslan av att någon plockat prylar någon decimeter från ditt huvud är rätt läskig!

Själva har vi hittills klarat oss såväl i Rom som i Paris och flera andra "riskområden". I morgonrusning och förskräcklig trängsel i Atens tunnelbana, på väg till flygplatsen med jättebagage, blev vi i och för sig av med en plånbok. Ett vänligt par banade väg för oss och hjälpte oss ombord, och som tack för hjälpen plockade de en TOM plånbok ur en stängd ryggsäcksficka. Möjligen fick de med sig några mynt, men allt annat förvarade vi betydligt säkrare. DÄR FICK DE, när de antagligen skrattade åt de lättlurade, gamla svenska turisterna.


Men skämt åsido: Trist är det, och hur ska man kunna vara på sin vakt mot allt och alla?


2 kommentarer:

  1. Jaha! Här hade man ju väntat sig initierade reseskildringar i realtid ... å'så'har'u redan kommit hem!

    Nåja. Jag får väl nöja mig med efterhandsreportage då. Fast det där var ju rätt trist. Tänk vad tjuvar kan. Specialutrustning. Hm.

    SvaraRadera
  2. Hann inte... Nej, det här var en ”så´n där extraresa”, inte planerad. Måste hinna vara hemma också, så det blev bara en vecka. Börjar dock kännas jobbigt att åka för så kort tid. Trots allt blir det mycket restid från port till port. Förr reste vi ju rätt ofta så. Börjar bli gammal - eller bortskämd.

    SvaraRadera