Damer kan minsann spela

 … såväl fotboll som dragspel! De kan spela viktiga fotbollsmatcher utan att slita i motståndarnas tröjor (och kroppsdelar), käfta mot domare och motspelare och utan att ligga på planen och vrida sig i förskräckliga plågor - för att minuten efter vara uppe i full fart. Här skulle herrarna ha mycket att lära och ta efter. Jag tittade för några dagar sedan på svenskornas VM-kvalmatch mot Slovakien, och det är inte första gången jag konstaterar detta! Befriande och kul att se! Jag är absolut ingen expert på regler och taktik - fattar aldrig när make och son t ex hojtar ”offside!” - men tittar gärna på matcher.

Igår kväll sände SVT ett program som jag aldrig missar. Last night  of the Proms. Jag har tidigare skrivit lite om detta. Det är så häftigt, och samtidigt är det lite underligt att man/jag gillar detta så mycket, eftersom många av ”allsångsvarianterna” speglar ett rätt patetiskt storhetsvansinne. Alltså:  ”Britannia rule the world” till exempel. Men det är ju så mäktigt när hela Albert Hall tar i för kung, nej drottning, och fosterland tillsammans med den fantastiska orkestern. Dessutom gästas ju programmet varje år av några suveräna sångare och musiker. Ksenija Sidorova - vilken  utstrålning, vilken musiker och artist! Så här kan man alltså också hantera ett dragspel.

Senaste veckorna har varit rätt händelselösa med bara lite pyssel här på Udden, men vi har haft rätt många riktigt härliga sensommardagar. I mitten av förra veckan gjorde vi en fin båttur. Efter motorhaveriet vid sjösättningen på försommaren har vi nu en ny och pålitlig motor, och det var så gott som helt vindstilla. Därför körde vi ut mot de allra yttersta skären. Havet låg nästan stilla, och vi såg bara någon enstaka båt på en ganska lång tur.

Efter detta har tyvärr vädret slagit om helt och hållet. Det blev plötsligt kallt och grått med isande vindar. Läge att börja ”göra höst”. Jag har tömt och rengjort en del krukor och delat på en del stora dagliljeklumpar. Men var ska jag plantera dem? Om jag flyttar en del kryddväxter som klarar sig med lite jord till en pallkrage frigör jag ju lite plats. Maken skakar lite uppgivet på huvudet. Vi skulle ju inte ha en trädgårdstomt. Men när jag fodrat den här pallkragen med markduk och fyllt den med jord från komposttunna och säckar så borde gräslök, persilja, timjan m m kunna trivas här. 

Boken jag lägger upp den här gången är skriven av den amerikanska författaren Kristin Hannah. Hon har gett ut rätt många romaner, och jag har läst ett par men inte varit särskilt imponerad. Den här, "De fyra vindarna" tyckte jag faktiskt om. Den var riktigt spännande, och som omväxling till "alla" aktuella thrillers utspelar sig striderna mestadels mot vädrets makter.

Lördagsbesök

Hallå! Kan någon öppna dörren till gäststugan?

                                                                                                                                         
Den här fina råbocken verkade söka nattlogi hos oss strax för skymningen igår. Antagligen är det samma som hållit till nere på saltängen av och till hela sommaren. Den är ju jättefin, men jag skulle föredra att den höll lite större avstånd. Dels förstör den en del växter och dels bär den ju med sig fästingar. 

Nu har vi nästan avverkat en vecka av september, och jag har inte postat något inlägg på flera veckor. Jag skulle ju skriva bland annat om våra resor, men efter norrbottensbesöket har resorna inskränkt sig till - ovanligt täta - turer mellan hemmahuset och Udden. Vi hade lösa planer på att åka till Gotland för ett par hotelldygn tillsammans med bror och svägerska, som hade bokat flygbiljetter dit från Kiruna. De har bokat (och avbokat) flera resor dit sedan pandemin började, men NU skulle det väl vara grönt! Vi, som snabbt och lätt kan hoppa på färjan, hade inte bokat något utan avvaktade. Detta var kring den 20 augusti, ungefär när höstterminen började och smittspridningen tog fart igen. Kändes inte OK för någon av oss, så det blev ingenting av detta.

Så det får bli några bilder från lilla trädgården hemma. Det finns inte mycket till blomsterprakt längre, men vårt familjeträd med fyra olika sorters äpplen lyser upp och ger rätt bra skörd i år. Nu är det äpplet Mio som mognar och även Sävstaholm. Transparent Blanche är tidiga, mycket ömtåliga och uppätna, och av den fjärde sorten, Åkerö, blev det bara några få.

I rabatten blommar Cosmos (Rosenskära) - en av mina absoluta favoriter sedan många år. Det är en ettårig planta, som är mycket vanlig; blommar vackert och rikligt och kräver nästan ingenting. Den kan se rätt bedrövlig ut med sina vissnade blommor ibland när vi varit hemifrån en längre period, men efter att jag klippt av allt sådant blommar den snart så fint igen.

Ute på Udden dignar rönnarna av bär. Det lär de göra överallt i år och enligt bondepraktikan betyder det att vintern blir sträng. Eller hur var det nu? Norr om Dalälven ska vintern bli snöfattig, för träden kommer inte att orka bära både tung snö och mycket bär. Hmmm, forskare tror dock mer på SMHI när det gäller prognoser, och de menar att bärmängden snarare hänger ihop med hur sommaren varit föregående år. Dekorativa är bären i alla fall, och jag ska längre fram hänga upp några klasar för att ha till adventsstakar. Här pratar vi framförhållning…

Flitiga Lisa gör skäl för sitt namn. I hinken nedan samsas den med salvia och gräslök, små plantor som blev över och som jag bara petade ned ”på måfå”. Av samma anledning lyser mina cocktailtomater upp lite här och där. Det var bra grobarhet på de frön jag sådde i våras, för jag fick upp många fler plantor än jag hade förväntat mig. Eftersom jag tyckte det var synd att kasta dem i komposten stoppade jag ned överblivna plantor i diverse pytsar. Dessa färgklickar lindrar min besvikelse något. Besvikelsen över att tomaterna var så smaklösa!

Några böcker. Jag har förstås läst rätt många böcker sedan mitt förra inlägg. Nu har jag inte riktigt ordning på vilka jag nämnt tidigare - borde kanske skriva upp det - men ett par av Pam Jenoff är väl värda att nämna. ”Cirkusflickan” och ”Kvinnan med stjärnan”. De tyckte jag var riktigt bra. Jag hade också laddat ned ”Paris försvunna döttrar” av samma författare, men den får stå i kön ett tag. För rätt länge sedan läste jag ett par böcker av norska Anne B Ragde. Hon har skrivit en serie böcker (idag sex stycken) om en familj på en norsk gård, Neshov. Jag läser gärna böcker där man följer en släkt en längre tid och kommer ihåg att jag gillade ”Berlinerpopplarna”. Nu blev jag tipsad om hennes senaste bok, ”Dottern”. Läste den, men blev inte jätteimponerad. Väldigt lättläst, lite överdriven/fånig konflikt med modern.  Men gillar ni serier så slå upp Ragde så får ni böckerna i rätt ordning.

Hoppas ni får en bra sensommarvecka!