Glad midsommar

En riktigt skön och glad midsommar önskas er med lite blomster från Udden.
Digitalis/fingerborgsblomma är en av mina sommarfavoriter. En gammal ”torparväxt”, ibland kallad mormorsblomma, och en urgammal läkeväxt som redan på medeltiden använts som sårmedel, mot hjärtåkommor och en del andra sjukdomar. Den har inga stora krav på sin miljö, men det är en lurig rackare som man aldrig kan bestämma över. Jag har flera gånger grävt upp plantor från en ödetomt och planterat i lilla trädgården hemma. Ibland har någon kommit upp på ett helt annat ställe, ibland ingenting. Här på Udden har vi vissa år sett massor av bladrosetter men få som gått i blom, andra år lite fler men i år exploderar de. Plötsligt står de ståtliga, kraftiga blomstänglarna överallt - på ställen vi aldrig sett några. Jag vet att denna ljuva, romantiska växt är en lömsk och mycket giftig en, men visst är den vacker?!

Längs ena kanten på altanen vid gäststugan ...

...

växer det massor av gula dagliljor. De brukar stå i full blom just till midsommar, men i år är ju midsommarhelgen rätt tidig så de har inte riktigt hunnit med. Det här är den gamla, väldigt vanliga sorten, ”rätt enkla” dagliljor, och alltså inte mina framkorsade ”samlarobjekt”. De har säkert funnits här i många decennier, och jag tycker väldigt mycket om dem, för mängden ger en rätt storslagen effekt.

Inspirerad av min engelska väninna (en auktoritet på dagliljor och ägare av ett ”nursery”) har jag stoppat ned lite nejlikrot i dagliljebädden. De verkar trivas bra tillsammans, och den lilla klarröda blomman lyser upp rabatten som ju faktiskt är rätt trist under långa perioder före och efter blomningen.

I morse hade den första blomman på pionen slagit ut. Mängden stora knoppar utlovar en maffig blomsterprakt inom kort.

Och slutligen binder jag in min barndoms akleja i buketten. Det vill säga nästan min barndoms variant. Under mitt fönster i sommarhuset i Tornedalen brummade alltid humlorna i en rabatt med mängder av aklejor. Blommornas yttre "rosett" (foderbladen) var ljust himmelsblå och den inre "rosetten" (kronbladen) var vit. Alltså inget lila, violett, mörkblått  eller gult i denna blomma. Den har jag försökt plantera hemma genom att gräva upp plantor såväl hos min kusin (som övertagit tomten) som hos Bs syskon. Men nej, de som överlevt och till och med blommat har inte haft samma färger. Jordmån? Ljusförhållanden? Inte vet jag, men nu har jag i en handelsträdgård hittat en variant som jag godkänner. Till skillnad mot de aklejor som växer mer eller mindre vilt och tittar upp överallt så sprider sig inte denna alls. Jag månar därför extra mycket om den.

Det var förresten tyska munkar som tog hit aklejan. Den odlades i klosterträdgårdar som medicinalväxt. 

Detta blir förmodligen en lite annorlunda midsommar för många fler än mig - vi ska för första gången någonsin "fira" helt utan vänner - men hoppas att ni alla får en fin helg! Tänk - det blev ett helt inlägg utan coronasnack...

Glad Midsommar!

Äntligen - liten blomsterrapport från Udden

Äntligen ute på Udden igen! Vi har inte varit här sedan påskhelgen, och så länge har vi aldrig förr varit borta härifrån under den här årstiden! Det blev en annorlunda vår på flera sätt, inte minst på grund av uteblivet kretabesök. Att vi inte varit här beror i första hand på att familjen bara haft ett öga... Jag kan ju inte längre köra bil, och B hade en inplanerad operation av ett öga, där ett membran över gula fläcken avlägsnades. Inte så dramatiskt, och synen ska bli OK, men det är ett litet mer komplicerat ingrepp än en gråstarrsdito. Alltså: körförbud ett par veckor.

Nåja, vi har ju inte suttit i sjön (och inte ens på bryggan...), och maj har ju varit så kall i våra trakter att utomhusjobb inte alls hägrat. Några soliga fina dagar har vi haft, men inte många jämfört med alla grå dagar med isande vindar. 

Inte en regndroppe hade vi fått på ungefär en månad när vi igår morse åkte hemifrån. Jorden skrek efter vatten, och att rätt stora skogsbränder rasat på flera ställen i landet redan i april är ju skrämmande! Igår eftermiddag började det i alla fall regna här, och antagligen även hemma. 

Förra försommaren, förresten hela sommaren, var väldigt blomsterfattig här på Udden, men nu kompenseras vi rikligt till min stora överraskning. Mina försommarfavoriter - gullvivorna - blommar på många olika ställen, och jag har aldrig sett sådana mängder med violer i bergsskrevor och även som stora blå och lila fläckar uppe på hällarna.

Majtrav och ormöga som växer överallt hemma har jag med mindre lyckat resultat plockat med mig hit till Udden under ett par somrar. Nu har de tagit sig och samsas fint på flera ställen. Roligt!

Häggarna har visserligen alltid bjudit på riklig blom, men nu har flera små häggbarn också vuxit till sig och blommar som bara den! Mycket vackert och underbar doft enligt många. Lite väl stark och påträngande tycker jag, som har svårt med starka parfymdofter överhuvudtaget. Här måste i alla fall rensas om vi inte ska bli helt inhäggade.

En skön ny majvecka önskas er alla! Glöm nu inte EU-valet (så att ni försäkrar er om rätten att klaga...).