Läget, läget …

Att det är läget som kostar är ju absolut inget nytt när det gäller såväl permanentbostäder och fritidshus som restauranger och hotell. Att huset/stugan är i toppen-, medelmåttigt eller t o m dåligt skick spelar ofta ingen större roll. Ett jättefint hus (tyckte vi) såldes förra året här på vår udde. Priset var oväntat högt, men det berodde väl till en stor del på att ägarna nyligen  renoverat bland annat kök och badrum - trodde vi. Döm om vår förvåning när de nya ägarna REV det och byggde ett helt nytt hus.

I går besökte vi ”Restaurangen med 280˚ havsutsikt” (Svärdsklova skärgårdskrog) med ett rätt svårslaget läge.

Maten är av högsta klass och servicen likaså. Trots detta betalar man nog rätt mycket för utsikten också. När en lunchsallad kostar 280 kr vill det till att det, förutom sjöutsikt, är ”något alldeles extra”. Den jag åt svarade faktiskt upp till det! Vi har ätit här tidigare, så prisläget var ingen överraskning, men nog är det i saftigaste laget! Men - fullsatt var det på restaurangen! 

Vi har haft ett par jättefina veckor här ute på Udden, när vi mest slappat - skyllt lättjan på covid. Nu måste vi åka hem för en vecka fullspäckad med bokade tider: bilservice, kardiolog, optiker, tandläkare … puh! 

Jag trodde att dagliljeperioden var helt slut men som en glad överraskning slog Strawberry Candy ut

… och (hurra!) en vit daglilja, Arctic Snow, som jag hade gett upp hoppet om. Den hade jag inte full koll på, så den hade  börjat  dra ihop sig när jag såg den. Därför är fotot inte mitt i original. Jag har fotat etiketten/skylten som följde med plantan från handelsträdgården för flera år sedan.

Dessa kompenserar för en negativ överraskning - en massa otäcka larver som äter upp mina pelargoner! De - larverna - är först bruna och blir sedan gröna, ca 1,5 cm långa och har en förskräcklig aptit. Aldrig någonsin har jag haft ohyra på pelargoner, och det jag läser om på nätet handlar bara om rost och bladlöss. Nåja, de får väl kalasa nu när vi lämnar så får jag slänga resterna nästa gång vi kommer ut.

En bra vecka och fortsatt fin sensommar önskas er!

Sprucken planering - MEN bra dagliljesommar

Vi hade ju planerat så bra! Sonen tog över Udden och vi åkte hem för några dagar i stan före  resan norrut. Toppen, inga bekymmer för vattning av växter m m. Ett par dagar efter vår hemkomst från Kiruna åkte ”ungdomarna” till Västkusten och vi skulle flytta tillbaka ut på Udden. Då slog det till - ni vet det där eländet som vänt upp och ner på våra vanor, umgänge, resor m m  i två och ett halvt år! Jag fick Covid - sannolikt smittad sista dagen i Bs hemby då vi var med på en kusins begravning. Vi var många som satt tätt och länge vid minnesstundens lunch. Jag blev inte jättesjuk, men nog var/är det betydligt jobbigare än en förkylning, även om just de symtomen finns med i bilden. En onaturlig trötthet och värk i kroppen. Så vi avvaktade en dag, en dag till, ytterligare en … men den femte dagen fick det vara nog.  ”Nej, nu drar vi iväg! Jag kan ju lika gärna sitta på Udden och tjura över allt jag inte orkar göra! Kanske hinner vi rädda en del plantor”. Så vi kom hit i förrgår - på kvällen kroknade B! Nu är han riktigt däckad, mycket krassligare än jag var, medan jag nu är i någorlunda hyfsad form.

De extra hemmadagarna gjorde i alla fall att jag hann se alla dagliljor som överhuvudtaget har tänkt blomma i sommar. Tyvärr är det nästan bara gamla bekanta. Jag skulle gärna vilja ha någon vit eller limefärgad, men har trots flera försök aldrig lyckats särskilt bra med dessa. Överhuvudtaget måste jag nog konstatera att jag inte är så bra på det här. Jag får eller köper en ny skönhet varje år, men de verkar ofta bli utträngda av de gamla, trots att jag tycker att de får ordentligt med plats. En del försvinner helt. Andra kommer upp men går inte i blom. Det konstaterar jag när jag tittar igenom noteringar jag gjort om nyplanteringar. 

De här blommar i alla fall hemma i stan nu.

Catherine Woodbury - rätt trist och blaskig tyckte jag förr, men nu har jag ändrat mig. Den är ju riktigt söt och avvikande bland alla starka färger.

Frans Hals - pålitligt kraftig och rikblommande i en rätt stor grupp vid entrén.

Indian Ripple - från England. 

En av mina första - Crimson Pirate

Ytterligare en gammal Bela Lugosi (ingen favorit).

Och här på Udden blommar idag Condilla

Happy Returns - blommar första gången här - ovanligt liten och rätt oansenlig.

Inte oansenlig - Mauna Loa

Avslutar med några riktiga liljor i svågers rabatt norr om polcirkeln. Lilium bulbiferum, allmänt känd som Brandgul lilja.

Ha det bra och akta er för coviden som tycks explodera igen! Den är inte att leka med trots fyra vaccindoser.