Hösten nalkas

Det har under flera dagar tagit emot att skriva ett inlägg - trots att jag förstås tänkte göra det på en gång efter att mitt förra misslyckades. Jag vet inte om ni hann få det, men jag fick det själv i Feedly trots att jag för enkelhetens skull raderade det så gott som omedelbart efter publiceringen. Nåja, det var inget viktigt.

Jo, jag publicerade ju en liten dikt. Den var införd i en av Mitt i:s ”lokalveckotidningar”, Mitt i Vasastan. Den kommer nog inte att bli nominerad till något litteraturpris men illustrerade rätt väl vad jag kände just då, och den kommer här

Ändå är jag faktiskt rätt säker på att jag inte klagat särskilt mycket på begränsningar och ändrade vanor. Skräckskildringar från sjukbäddar, sjukvårdspersonalens rapporter m m har gjort det självklart att följa de råd som proffsen gått ut med. Detta, och insikten om hur bra jag har det, har ju underlättat. Vi bor så bra att vi kan vara ute - utan munskydd - när vädret tillåter det, och sysselsättning saknas inte. Vi är så pass alerta och uppkopplade att vi kan fixa och inhandla det vi behöver över nätet utan att be om hjälp. Men visst - rätt trist och händelselöst känns det av och till, och då tar håglösheten ett grepp om mig. Men, som jag skrev i mitt sista inlägg förra månaden: man får vara glad så länge det INTE händer något... 

För - hu vad oroligt det känns i världen nu. I väster har vi en mäktig galning, som - ve och fasa - verkar ha alldeles för många anhängare som sväljer ALLT han säger (och gör). Och ett val som närmar sig och kan innebära en katastrof. I östra Medelhavet skramlar en annan maktfullkomlig herre med vapen. Det gäller förstås konflikten Turkiet - Grekland (där också många andra länder är inblandade). Här rekommenderar jag att ni läser Ias mycket informativa inlägg i bloggen, som ni ser i min lilla blogglista. Många tycker att svensk media inte följt denna konflikt särskilt väl, och det stämmer nog att det inte har rapporterats så jättemycket om detta på TV-nyheterna. Om man tillhör  radiolyssnarna (P1) tycker jag dock att vi fått mycket info även om detta.

Efter några riktigt kalla och ruggiga dagar för ungefär en vecka sedan har vi nu riktigt fint väder igen. Vinden från havsviken är rätt kylig men solen värmer skönt. Ändå känns det ju att hösten är på ingående. Ingenting annat än pelargonerna blommar här på Udden, och lamporna måste tändas tidigare och tidigare på kvällen.  Men månen lyser som en strålkastare på natten. Om jag hade photoshoppat bort fönsterbrädan hade den här bilden kunnat bli riktigt kul...

Som sagt - inga blomsterbilder och inga aktuella resefoton heller, men Facebook påminner ju oss om tidigare publicerade foton. Därför lägger jag in ett par av mina favoritvyer från ett resmål som jag hoppas få återkomma till. Taget för precis fem resp sex år sedan; det första med mobilkamera genom bussfönstret, men ändå bra, tycker jag. Isle of Wight.

Sköt om er och ha det bra!