måndag 9 november 2020

Novembertankar

Den här bilden har antagligen alla sett vid det här laget, men jag kan inte låta bli.... Den kom med glädjetjut från vänner som är bosatta i Los Angeles. Måtte nu frihetsgudinnan inte sikta åt vårt håll så att han dimper ned i Europa.

Jag tänker inte skriva om valet, eftersom varenda människa som är det minsta intresserad har kunnat följa det (till leda?) i evigheter. Kan dock deklarera att jag ingår i Kamala Harris fan club. 

Så vi tar väl ett annat ämne som också berör oss alla - pandemin. Vänner i England, på Kreta och i Aten berättar om nya lockdowns, och här hemma ökar antalet fall lavinartat - igen! Det känns rätt hopplöst även om det ju faktiskt var väntat. Nu blir det ännu mer isolerat, eftersom man inte kan umgås utomhus. Det är bara att bita ihop och glädjas åt de positiva signaler som når oss om ett vaccin inom en - oväntat - snar framtid. Och hoppas att dessa signaler stämmer, att tidsplanen håller.

Alla som är aktiva på Facebook vet ju att det dyker upp" minnen" på årsdagar för foton man publicerat. ”För precis fem år sedan la’ du in detta foto”. Eftersom vi ”alltid” åkt till Kreta i oktober, och sedan 2013 tillbringat fem-sju veckor där har jag i dagarna fått många sådana bilder i mitt flöde. De får alltså bli årets resa. Långa strandpromenader och härliga middagar....
Vi har varit med på såväl bröllop som dop. Här har man just smyckat kyrkplan inför dop av ett flickebarn.
... och här har vi försett oss med läckerheter från vår värdfamiljs ”plot”, som vi har fri tillgång till. Ni förstår säkert att längtan är stor!

Men när man nu måste tillbringa november här hemma kan man glädja sig åt vädret! Ja, faktiskt! Det är inget normalt novemberväder. Det har hittills varit ovanligt varmt, och vi har haft många riktigt soliga, vackra dagar. Fälten lyser illgröna när vi åker mellan Udden och sta’n, och här ute har viken legat spegelblank flera eftermiddagar och kvällar. Så även om vi inte kan umgås som på sommaren med grillmiddagar utomhus kan vi faktiskt vistas ute utan raggsockor och regnkläder.



Tyvärr är vår lilla gäststuga inte vinterbonad, så nu kan vi inte längre vara tillsammans med vår son och sonhustru. DET är det allra tråkigaste, och här har vi funderat både en och två gånger på att lätta på just detta. Sonen måste dock träffa en hel del folk i jobbet, och har deklarerat att han inte vill bli skyldig till att placera oss gamlingar på sjukhus...

Så - gott folk - vi fortsätter hålla ut och hålla avstånd - eller hur?! Sköt om er!









8 kommentarer:

  1. Även här lyser gräsmattorna och fälten gröna. Först idag/i natt har november visat minusgrader. Men bara 2-3. Och all vacker oktobersnö känns overklig. Fanns den överhuvudtaget? Snopet känns det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja allt är upp och ned i år! Jag gillar ju snö - när den är kall och vit. Men med tanke på hur råkall och mörk november brukar vara här är jag glad över alla dagar med tio plusgrader.

      Radera
  2. Du skrev på min blogg att du trodde att vintrarna på Gotland var blåsiga och ruggiga och lika dom på sörmlandskusten. Men - där har du helt fel! Efter att ha flyttat hit från Stockholm för 17 år sen utan att ha varit här nån vinter, så blev vi glatt överraskade. Här är framförallt vintrarna kortare - skönt för oss som inte gillar vintrar - samt betydligt varmare och med mycket mindre snö. Dessutom sköts vägarna perfekt utan saltning och väldigt lite sandning - men alla vet att det är halt och kör därefter - och så plogas alla våra vägar. I Älvsjö där vi bodde kunde det gå veckor emellan och då var det så mycket is och snö att man fastnade på vägen utanför.....

    Just nu har vi grönt på fälten och hyfsat varmt, men tyvärr börjar vi få en massa covidpatienter här. Vi har ju länge välkomnat besökare vilket kanske inte varit så smart!
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
  3. Hej Susie,
    Som sagt - jag har inte varit på Gotland på den ”riktiga” vintern, men här (vid havet utanför Nykpg) blir det ofta riktigt rått och blåsigt. En riktig snövinter är det ganska länge sedan vi haft, så snöskoveln har inte använts särskilt mycket. Jag gillar egentligen snö på vintern, men då ska den vara kall och inte slaskig. Därför har jag - med stigande ålder - kommit att uppskatta snöfria vintrar allt mer.

    SvaraRadera
  4. Jag har faktiskt inte sett första bilden tidigare.
    Skönt att bli av med den clownen, men här i UK behåller vi vår, verkar det som.
    Vi i Wales gick ur lockdown i måndags, men det blir ingen större förändring för mig, tyvärr.
    Härliga minnen!
    Så fint ni har det på Udden, njut så gott ni kan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr finns det rätt gott om clowner nu - mer eller mindre farliga.
      Ja, vi får försöka göra det bästa möjliga av dagarna nu, men idag är det tända lampor som gäller! Inte en enda ljusstrimma i det helgrå.
      Ha det bra, du också!

      Radera
  5. Å vad det är härligt med foton! De hjälper till att resa bland minnen - allt handlar inte om framåt och "nästa gång". Detta året får nog många att glädjas bakåt, reflektera och njuta. Det bör vi göra då och då även i "normala" tider!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det så! Jag har igår återupplevt våra vistelser i Cotswold på 70-talet. Diabilder i lådor (!), som vi lagt ner massor av tid på att digitalisera.
      Här har du i alla fall en resa att se fram emot nästa vår/försommar!

      Radera