onsdag 22 augusti 2018

Vägkrog

Vad spelar det för roll att vi har bilen full med kyl- och frysvaror när det är lunchdags för lilla kalven?!
Veckorna efter hemkomsten från Norrbotten har varit rätt händelselösa - men sköna! Av olika anledningar blir det ingen englandsresa i år. Även om jag älskar besöken i New Forest känns det faktiskt skönt att inte packa resväskan på ett bra tag. Inte förrän det är dags för Kreta i oktober/november. Det beror kanske på åldern - att det börjar kännas lite jobbigt att resa alltför ofta. Egentligen gäller det allt omkring själva resan, det vill säga alla köer och kontroller på Arlanda, flygförseningar, transporter hit och dit.

Nu har vi nästan bara varit här på Udden med undantag för några dagar hos svägerska i Västmanland. Det har ju varit en fantastisk sommar, och den fortsätter lite till. I morgon kan vi komma att få  27 grader, enligt färsk prognos. Vad gäller blomsterprakt, svamp och bär har det dock varit riktigt ynkligt. Bara några få dagliljor gick i blom, blåbärsriset torkade tidigt och av sommarkantarellerna på tomten har inte synts ett spår. Så klart - de behöver ju regn! Äpplen verkar alla få i överflöd, så också vi, och den spaljerade björnbärsbusken har satt nytt rekord. Aldrig tidigare har den gett så stora, fina bär och så här tidigt!

Egentligen räcker detta mer än väl, för det är många år sedan jag syltade och saftade, men det vore ju kul att få plocka lite som tidsfördriv. Nåja, det finns bär och svamp att köpa på torgen och/eller i butik.





Björnbär är extra kinkiga, tycker jag, som är "livrädd" för allt som är syrligt. De måste därför skördas i exakt rätt tid, alltså mer eller mindre varje dag. Övermogna är de ju inte heller goda. Men med rätt mognad - Mmmmm!

(Värmeljuset = storleksreferens)



Ja, så var det detta med resor … igen. Vi är ju en mycket reslysten familj, och nästa år fyller vi alla "jämnt". En lite längre, påkostad resa står på önskelistan, men vi har svårt att bestämma oss. Högst upp på Bs önskelista står sedan länge Galapagos. Själv känner jag mig inte helt "bekväm" med att resa så långt (förutom att det är förskräckligt dyrt!), och jag har nog lite medhåll från svärdottern. Just nu pekar det mot att uppleva "Mandelas Sydafrika", men - obs! - det kan hända att vi landar uppe i Norrbotten hos syskonen i stället.
Fortsättning följer med största sannolikhet.

2 kommentarer:

  1. Haha - Det där sista lät nästan som ett hot. ;-)

    Själv tänker jag förbigå nästa års födelsedag med tystnad. Tror jag i alla fall. Det har firats så mycket vid 40, 50, 60 så det får räcka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-) :-)
      Undrar om du, som verkar vara en supersocial person, kommer att kunna förbigå den med tystnad?! Vi har, med undantag för 40-årsfirandena, inte haft några större kalas. Firat m syskon m familjer (och B har, eller rättare sagt hade, en jättesyskonskara). En resa har alltid varit en gemensam present.

      Radera