onsdag 25 november 2020

Annorlunda november ...

... har det varit. Men i år slapp jag åtminstone bli så här tjock och bränd eftersom jag var tvungen att hålla mig hemma

November 2013

Det här var första gången vi var hellediga och kunde stanna på Kreta mer än en vecka på hösten. Vi hade slutat jobba den sista mars, men jag var fortfarande backup åt min efterträdare. Därför satt jag med laptoppen på byns internetcafé lite då och då. Tänk, vilken skillnad mot idag. Nu kopplar man upp sig var man än befinner sig; på varenda liten taverna, strandfik eller bytorg.

Det var också första gången vi var med och jobbade i olivskörden! Att följa med oliverna från träden till det lilla presseriet utanför byn, genom den datoriserade processen och ned  i dunkar var riktigt intressant.

Vårt första riktiga Atenbesök gjorde vi också detta år - äntligen! Eftersom det i lågsäsong inte går att flyga hem utan mellanlandning och byte i Aten bokade vi tre hotellnätter för att utforska sta'n. Vi hade tidigare bara varit här på en dagstur från Agistri, och egentligen inte hunnit med annat än Akropolis. Det här blev en vistelse som verkligen gav mersmak. Vi (som absolut inte är några storstadsmänniskor) blev mycket positivt överraskade.  Trots de enorma problemen med ekonomi, arbetslöshet o d upplevde vi Aten som en mycket vänlig stad. Vi har sedan dess återvänt varje höst förutom förra året. Det är en häftig omställning att lämna vår novembersovande by och dimpa ner i Atens myller. 



Det går ju inte att låta bli att skriva om pandemin, trots att vi ALLA drabbas av den på olika sätt. Eller kanske just därför. Hur ofta händer det att vi bär på samma ängslan och frustration och tacklar samma begränsningar (mer eller mindre) var vi än befinner oss? Som jag skrivit flera gånger tidigare har jag det ju ganska bra, trots allt, eftersom vi har möjlighet till promenader och omväxling, inte minst tack vare huset på Udden.
Har vår boj förökat sig?

Nej, här har paret Svan betat färdigt för tillfället

Munskydd eller ej?  Så denna fråga diskuterats dagligen sedan viruset dök upp! I förrgår tvingades jag för första gången stifta närmare bekantskap med denna pappers/tyglapp. Det var en mindre trevlig upplevelse. Fruktansvärt obehagligt! Jag har hela tiden haft förpackade munskydd hemma och i bilen, men aldrig haft någon anledning att använda ett, då jag ju inte gått in i affärer, apotek o d. Nu skulle jag få en ultraljudsundersökning av hjärtat, och det var ”munskydd på!” i receptionen. Att andas inne i detta var nästan panikframkallande i början och obehagligt hela tiden. Hur har vårdpersonal klarat av detta hela dagarna? Och dessutom under varma sommardagar. Vänjer man sig verkligen vid dem?

Tror ni att man kommer att behöva tillverka papperskassar det närmaste året efter pandemin? Jag tvivlar. En snabbt överslag säger att vi har närmare 200 stycken hemma. Dessutom ser det likadant ut hos de flesta av våra vänner. Ser ni pappersbergen? Orsaken är förstås att vi sedan början av mars har gjort alla inköp online - i snitt var sjunde-åttonde dag. Varorna levereras i sex-sju kassar. Av praktiska skäl, antar jag, packas kassarna bara halvfulla. Grönsaker i en kasse, bröd i en. Normalt använder vi själva tygkassar eller, någon gång begagnade papperskassar. Det tar emot att slänga en hel papperskasse i containern, men nu är det nog läge.

Första advent om bara några dagar. Ha det så bra och sköt om er!


10 kommentarer:

  1. Det är bara att andas lugnt, röra sig lugnt - det är inte meningen att man skall hyperventilera med munskydd. Testade att ha ett och samma på mig i tre timmar, gick bra.### Jag har besökt matbutiken varje vecka, har alltid korg och tygkassar med mig - helt plötsligt insåg jag tack vare dig hela "påseländet". Jag sätter tidningar i papperspåsar - men tömmer dem i insamlingslådan, de nöts, och nu börjar det bli brist här i huset! De söndriga duger ju i pappersinsamlingen också. Donera dem till en matbank som delar ut mat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag handlar i normala tider som du. De få papperskassar jag köper återanvänds för att till slut hamna i insamlingscontainern. Jag skulle gärna ge dem till en matbank el liknande. Har dock ingen i min närhet. Men vem vet - kanske dyker det upp något vettigt. Jag avvaktar lite med att slänga dem :-).

      Radera
  2. Även om jag varit i Grekland en hel del (bara på Kreta i ett halvår), så har jag aldrig varit i, eller ens passerat Aten. Kanske värt en tripp, någon gång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, definitivt! Som sagt - vi blev förvånade över att vi, båda två, föll för denna röriga stad. Det finns hur mycket som helst att göra och se, och dessutom upplever vi stämningen som mycket trevligare och vänligare än t ex i Rom. (Vi gillar Rom också).
      Sedan vet jag förstås att livet inte är någon dans på rosor för väldigt många här, att poliserna inte är några gullepluttar och att tiggare hårdhänt rensas bort till utkanterna av stan.

      Radera
  3. Man vänjer sig vid munskydd, men de är jobbiga när det är varmt. Jag fattar inte hur servitörer o likn klarade högsommaren med munskydd.
    Aten har jag tillbringat ett dygn i och det räckte för mig. Absolut inte en stad som lockar mig. Jag har ju mitt hjärta i Rom...och Geneve....och Iraklio.... Skulle vilja återvända till Paris och se områden och kvarter som jag läst om i böcker - en "boktur"!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Rom ÄR en fantastisk stad, men den grekiska vänligheten och gästfriheten saknar jag. I Genève har jag varit men tyvärr bara på korta dagsbesök när jag i min ungdom pluggade i Lausanne. Sedan har jag jobbat drygt två veckor på den stora mässan i Genève, men då pendlade jag från Annecy (och det var/är en liten pärla).

      Radera
    2. Och jag var förvånad över atenarna som jag inte fann speciellt vänliga eller service minded, men storstäder är vad de är. Ofta i centrum med många turistattraktioner är de så trötta på turister. I Rom har jag bara blivit snorkigt bemött i en boutique - jag fattade inte att jag inte fick röra kläderna....inte en butik för mig, men det fattade jag inte förrän det var för sent.
      Annecy är jättefint! Deras crepes... Vi spenderade en helg på hotellet nere vid hamnen i Annecy när vi bodde i Geneve.

      Radera
  4. Annecy gillar jag. Har ofta stannat till där på väg till eller från Val d'Isère, Meribel eller La Plagne. Café Curt blev en favorit.

    SvaraRadera
  5. Trevlig tillbakablick.
    Ett så annorlunda år i år.
    Jag har inget som helt problem med munskydd, är så van vid det sedan månader tillbaka. Man vänjer sig ganska snart. Så fort jag kommer in till stan, på med masken och sedan har jag den på hela tiden, både inom- och utomhus. Ett problem är imma på glasögonen, men den går bort ganska snart.
    Förstod först inte vad du menade med pappkassar, sedan kom förklaringen. I UK har vi inte pappkassar för maten och får man leveranser kommer de oftast i kartonger.
    Trevlig advent!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lena! Ja, det får mest bli tillbakablickar ett sånt här år. Borde kanske byta namn på bloggen.

      Nu blev jag trots allt glad över att få varorna i papperskassar. Blotta tanken på att stå och stampa ihop kartonger för att få ned dem i containern...

      Radera