Pratglada grannar och praktiska matskåp

Vad pratglada alla tystlåtna grannar har blivit! Plötsligt har vi lärt känna ”nya” grannar. Ja, en del har väl bott här i vårt område så där en 40-45 år, liksom vi, och vi har hejat, bytt några ord i affären, i lekparken och på årsmöten men inte så mycket mer. Det finns förstås några familjer som vi umgåtts, och fortfarande umgås, rätt nära med, och en del andra som vi också lärt känna väl under år med barn i samma klass och fotbollslag.  Men många fler som vi alltså inte känner så bra. Det beror dels på generationsskifte - många äldre har sålt husen då barnen flugit ut - och dels på att många i vår ålder väldigt ofta är bortresta. Man springer alltså inte på varandra särskilt ofta. Men nu - nu traskar vi nästan dagligen längs samma gångvägar i vår kamp mot att bli soffpotatisar. Efter att i början stannat och bara bytt några ord blir pratstunderna längre och längre. Plötsligt vet man var deras 40-åriga barn bor, vad de sysslar med och så vidare. De där småttingarna som man ofta gett fart åt i en gunga och haft med i bilen till träningar och matcher. Det är ett trevligt avbrott i tristessen, även om vi knappast kommer  att börja umgås hemma när vi återgått till normala rutiner. Säkert kommer vi i alla fall att prata mer med varandra, och vi har blivit en litet större grupp som kan ge varandra ett handtag - tömma postlådor, vattna blommor och liknande.

Hur mycket av våra ändrade beteenden kommer månn’tro att kvarstå när pandemin är över? En del fördelar och nya praktiska lösningar har ju framkommit. Många äldre har blivit mer datorvana, vilket jag ser som en fördel då det underlättar mycket i en vardag även utan viruset. Jag har hjälpt såväl en äldre svägerska som ett par vänner en del i våras, och de sköter nu många ärenden online; handlar och lånar böcker t ex.

Apropå handla, så hämtade vi vår mat på ett för oss nytt sätt igår. Vi har tidigare här hemma beställt med hemleverans, och under perioderna på Udden har vi hämtat på en s k drive through. Nu var vi sämre på att planera så det fanns inga tider som passade, och vi valde därför en annan affärskedja. Där har de ett system snarlikt Instabox. Det fungerar som följer: Man bokar en tid, gör sin order (samma upplägg som hos Coop och ICA) och åker sedan till affären i fråga. Längs en lång vägg utomhus finns massor av skåp, typ bagageboxar. På en skärm knappar man in sitt mobilnummer, får en bild på vilka numrerade skåp man ska tömma samtidigt som dörrarna ploppar upp. Bara att plocka ut kassarna. Plättlätt - och även om parkeringen är välfylld av kunder som handlar inne i de olika butikerna behöver vi inte riskera att hamna bredvid en enda själ. Sån’t här gillar jag!

Julen har vi städat ut. Det är så mysigt med granen och dess belysning under de mörka dagarna, men när det ljusnar (vilket vi tyvärr fått vänta länge på i år) känns det lite ”ofräscht”. Så: granen åker ut och tulpanerna in! Trevlig helg!