Flyt - och oflyt

Vilket flyt vi haft! Ibland rullar det på snabbare än man tror - känns till och med så för mig som är rätt otålig. Vi hade packningen beredd för att åka tillbaka till Udden när det överraskande SMS:et kom. ”Nu är det öppet för dig att boka dos 2”. Överraskande - eftersom vi hade informerats om att det inte skulle bli aktuellt förrän sju till nio veckor efter första dosen. Öppnade genast appen, men konstaterade att inga tider fanns på några vaccinationscentraler som låg hyfsat till för oss. Precis innan avfärd kollade jag en gång till, och då ... Tider fanns senare samma dag på Odenplan. Utan problem bokade vi tider och sköt upp turen till Udden. Att få detta undanstökat kändes ju angeläget av flera orsaker, inte minst för att det blir stressigare när man vistas i annan region. 

Ingen kö, ett stick i armen av en sköterska som glatt sa’ ”Grattis, nu har du ett 96-procentigt skydd om två-tre veckor”. I ”kontrollrummet” med  avståndsriktigt utplacerade stolar bjöds på kaffe och personal gick runt och kollade att alla var OK. Snart kan tillvaron bli - inte precis som tidigare men - mer normal. Kanske törs vi hoppas på höstresan till Kreta. 

När nu detta - det viktigaste på agendan - var avklarat återstod massor på ”att-göra-listan” framför allt på Udden. Nu hade vi inte längre riktigt samma flyt. Bilen startade inte! Det har aldrig förr hänt, och det visade sig att batteriet var helt slut. Vi kontaktade räddande ängeln (sonen) som lovade köpa nytt batteri och köra hem det till oss. OK, vi hinner ändå ut till Udden i hyfsad tid. Vid femtiden ringde han - ”jag är inlåst bakom stängsel på en parkering!”. Efter ett besök på ett företag i ett industriområde hade han suttit kvar i bilen ett tag med några telefonsamtal. Personalen hade gått hem via annan utgång och låst dörrar och grindar utan att se honom. Det tog tid att hitta rätt vaktbolag och bli utsläppt. Vi gav upp -  avfärden uppsköts ytterligare.

I förrgår kom vi äntligen hit ut. Det var svalt men fantastiskt vackert med häggar, slånbärssnår och körsbärsträd i full blom. Och i kylen stod champagne för detta tillfälle: när vi fått spruta nr två.

Ett rätt tidsödande jobb i början av sommarsäsongen är att olja alla altaner. Vi har gott om dem - fyra utanför storstugan (varav en riktigt stor), ett mycket stort trädäck runt gäststugan och dessutom två trappor nedför berget. Allt behöver inte oljas varje år, men jag lovar att det räcker till! Det ostadiga vädret den senaste tiden med tidvis strålande sol, som snabbt övergår i regn, har inte precis underlättat. När det såg rätt stabilt ut, igår, satte vi igång. Maken tog på sig regnställsbyxor och körde igång högtryckstvätten. Efter några minuter la’ den av helt. Jag tog mig an en liten del som var klar att oljas sedan tidigare, men när jag snubblade och spillde ut massor av olja på berget fick vi nog. Det här får anstå tills vi kommer hit nästa gång med ny högtryckstvätt och - förhoppningsvis - förnyad energi.

Det är skonsammare för psyket att sitta i soffan med en kaffemugg och en bok. Jag har den senaste veckan läst ”Farliga affärer”, en debutbok, genre thriller, av Ellinor Hessel och efterföljaren ”På djupt vatten”. Lättläst, spännande, rekommenderas för den som, liksom jag, gärna läser polisromaner och thrillers då och då.