lördag 10 juli 2021

Anfallen av såväl stort som smått

Har ni, som bor på två ställen, varit med om detta? Man bor långa perioder i - som i mitt fall - fritidshuset, kommer hem till fasta bostaden och en lätt förvirring visar sig första dygnet. Det händer att man drar ut fel låda i köket eller vänder sig åt fel håll när man ska kliva upp ur sängen. Jag sitter nu med en valnötsstor ömmande  bula i pannan efter att frysskåpets dörr knockat mig! Vår frysdörr  hemma suger fast rätt hårt, och jag fick ta i ordentligt för att öppna den. Den gick upp - och jag satt plötsligt på köksgolvet och såg stjärnor. På Udden har vi ett tvådelat skåp (kyl/frys) medan frysen hemma är ett fullhöjdskåp. Det innebar att övre delen av dörren med kraft träffade mig i pannan, då jag var inställd på att bara en nedre dörr skulle gå upp.

Anfall nummer två: jag har tidigare skrivit om ”Sveriges farligaste djur” - fästingen -  om hur mycket den saboterar naturvistelser, och om att jag är en fästingmagnet och därigenom en ganska rutinerad observatör. Våra trakter hör till de fästingtätaste områdena i landet, och tyvärr är också så många som 20 procent av dessa lömska, vidriga kryp smittbärare/spridare. För ca tio dagar sedan satt sommarens första på min skuldra. I förrgår framträdde en liten, svagt röd fläck på stället i fråga. Viktigt att veta är att infoblads och diverse  hemsidors tydligt runda och skarpt röda fält inte är de allena rådande symtomen på borrelia. Vi har under årens lopp haft många varianter. Sjukvårdsupplysningen säger ofta att man ska kontakta vården när märket är av en gammal femkronas storlek. Så gör inte jag längre! Naturligtvis i första hand för att jag inte vill invänta febern m m, och nu för att jag definitivt inte vill bli tvungen att kontakta läkare i Tornedalen och bli betraktad som en besvärlig, kinkig och nervös gammal tant som kommer med ett litet märke på huden. Been there, done that - eller vad det nu heter. Så igår gick jag till VC, och läkaren sa’: ”Hoppsan, här har vi borrelia  på gång. En tablett tre gånger per dag i tio dagar, varsågod”.

Vi är tillbaka på Udden efter två dagar hemma för att klippa gräs med mera. Äntligen har vi kunnat umgås med Bs syster och svåger ”normalt”. Vädret var dessutom perfekt för att sitta under markisen på uteplatsen! Växlande molnighet och skönt fläktande vind, så där blev vi sittande i timmar. Vi tog hem härliga rätter från en bra thai-restaurang, vilket då och då känns som ett bättre alternativ än att gå ut "på lokal". 

Till min glädje hade flera dagliljor hemma gått i blom, och andra har gott om knoppar. En del missar jag förstås när vi är här … Som jag nog nämnt tidigare är dagliljan, trots namnet, inte en liljeväxt, d v s lökväxt. Den har ett "vanligt" rotsystem och tillhör familjen grästrädsväxter. Jämfört med många liljor är den rätt tålig och drabbas inte alls av t ex liljebaggar. Dessa baggar var orsaken till att vi för många år sedan grävde upp krolliljor och några andra liljor. 

Jag har inte jättemånga olika, och tyvärr är det flera som bara går i blom vissa somrar. De flesta är inte framdrivna i Sverige utan av Pauline i England, men hon brukar välja ut sådana som ska vara härdiga. Antagligen får de, trots sina rätt blygsamma krav,  för lite omsorg av mig vad gäller jord och gödning. Eller kanske kan jag trots allt skylla på klimatet.  Jag hade hoppats kunna visa några nya, men här kommer nog repriser. Förhoppningsvis kommer fler senare i sommar - men då är vi förstås i Norrbotten …

Nedan en av mina allra första, Mary's Gold

och min första Spider-variant, Jersey Spider

Christmas Is

Det kändes nästan lite synd att åka ifrån lilla trädgården nu, men det är ju trots allt på Udden vi helst vill vara den här tiden på året. Dessutom har jag faktiskt en del växter att pyssla med och glädjas åt här också. 
Bela Lugosi - tyvärr angripen av - mest troligt - sniglar, men den har ganska många knoppar.
Mycket osäker på namnet - möjligen Strawberry Candy som blivit ovanligt färglös i år.
Och - taratatam  - första gången presenterad på nätet - en spider som är mycket speciell för mig.  Namnet är hemligt än så länge, då den inväntar godkännande och registreringen i den internationella databasen - en mycket omständlig och tidsödande procedur. Enligt mig får den dock inget skönhetspris...
Avslutar med att visa min krasse, som jag sådde i våras och som, för en gångs skull, blev riktigt bra!

Trevlig fortsättning på helgen!












13 kommentarer:

  1. STOOOOOR igenkänning till allt i det du skriver i det här inlägget.


    Förutom dagliljorna. Våra tidiga stod i vackrare blomning än någonsin till i torsdags, då århundradets hagelstorm gjorde slut på dem. Totalt.

    Kanske kommer den sena sorten i augusti. Den har inte ens knopp ännu.

    Förresten ... har du inte en liten fotpedal i nederkanten på frysdörren? Det har vi, vilket gör att vi slipper rycka upp dörren till reninnanlår, hjortron och åkerbär. 😇

    SvaraRadera
    Svar
    1. Slut på löjrommen?
      En dörr med pedal hade vi på förra frysen. Jag kan inte komma ihåg att jag ens såg en sådan när vi köpte nuvarande skåp.

      Radera
    2. Jodå. Pedaler finns.

      ---

      Löjrom finns också, men undrar hur det går i höst. Det talas om begränsningar i fisket.

      Radera
    3. Ajaj, livets nödtorft :-). Jag menar inte pedalerna!

      Radera
  2. Har ägnat söndagsmorgonen åt att vattna just där vi har en hel del dagliljor - både hybrider och "mormorsvarianterna" som har gjort sitt för i år. Knoppar finns, inget utslaget. Var i Estland, Tarto, för några år sen och såg där en utställning - någon hade samlat in en blomma av varje daglilja som fanns i botaniska trädgården och satt dem i låga glas. Vackert och förvirrande, de var alldeles för många! Trevlig resa norrut!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Märtha. Tack för benämningen ”mormorsvarianter”! Jag har aldrig riktigt vetat vad jag ska kalla dessa ”gamla, vanliga”. Ja massor av hybrider finns det. Min väninna började med ett hundratal och har nu drygt 1900 olika, av vilka de själva korsat fram rätt många. Naturligtvis är det omöjligt för de flesta av oss att se skillnaden på många.
      Norrbottensresans take off är om en dryg vecka - om inte SAS ändrar i tidtabellen igen…

      Radera
  3. Jag bor ju också på minst två ställen och känner väl igen mig.
    Inte kul med fästingar. Jag har aldrig blivit antastad, men mannen blir det hela tiden. De gillar inte mig, men gillar honom.
    Trevligt att se blommor från din trädgård, tack!
    Skön söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Lena. Det är konstigt hur vi drar till oss fästingar (och mygg) i olika hög grad. Maken får numera också fästingar ibland, men jobbar ju mycket med sly och gräs. Jag drar till mig dem även om jag bara sitter på berget eller altanerna. Och sonen som förstås vistats på samma ställen som vi sedan han sprang i blöjor har ALDRIG haft en fästing!
      Här pustar vi i hettan, hörde just att södra England har ”wet and dull Monday morning”. Ha det fint i Spanien!

      Radera
  4. Ja du, så tokigt det kan bli! :-)
    Läckra blommor!
    Det där med fästingar - jag har råkat ut för en fästing här på Kreta på alla vandringsår. Jag tror att det var en förvirrad typ som kanske åkt snålskjuts med någon turist. Har du råkat ut för fästingar här nere?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag har faktiskt aldrig sett en fästing på Kreta! Och eftersom jag inte gjort det, trots att jag tillbringat massor av tid i naturen på olika delar av ön, kan ni nog marknadsföra ön som fästingfri! Din tog nog flyget.A

      Radera
  5. Nej, jag har faktiskt aldrig sett en fästing på Kreta! Och eftersom jag inte gjort det, trots att jag tillbringat massor av tid i naturen på olika delar av ön, kan ni nog marknadsföra ön som fästingfri! Din tog nog flyget.

    SvaraRadera
  6. Fästingar är bland det värsta jag vet. Har nog fobi mot kräken. Det var så illa att trots att vi har haft hund under 44,5 år så har jag ALDRIG tagit bort en utan att använda verktyg. Så vi har sådana liggandes överallt; i bilen, i badrummet, i handväskan....*fniss* Och både min gubbe och jag har råkat ut för borrelia tidigare. Nu när vi inte har hund längre (så tråkigt) så har vi inte råkat ut för några i år, trots att det ska finnas massor här på Gotland!
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
  7. Samma här - jag har blivit halvt nojig när det gäller dessa vidriga kryp. Har pincetter och många olika typer av fästingborttagare utplacerade överallt. Dessutom förstoringsglas. Som tur är klarar man borrelia utan att bli sjuk om man sätter in antibiotika i tid, men bra är det ju inte! Ha det så bra!

    SvaraRadera