Bilkörning och mobiltelefoni

Jag har tidigare gett svenska bilförare en stor eloge för att de är så jättebra på att stanna och släppa över fotgängare på övergångsställen. Efter dagens långpromenad tvingas jag konstatera – som många gånger tidigare – att "de" däremot är urusla på att följa lagen om mobiltelefonförbud under körning. Hemtjänstpersonal, budbilar och många, många privatbilister passerade pratandes i mobilen – och då menar jag INTE handsfree. När vi för några dagar sedan körde hem från Arlanda blev vi omkörda, och körde om, ett oräkneligt antal mobilpratande förare. Och det i hastigheter på minst 100 km/tim. Sverige och Albanien var visst de sista länderna i Europa som införde denna lag. Undrar just hur den efterföljs i andra länder.

Grekland ska vi ju inte tala om! Eller jo, förresten, just här vet jag ju rätt väl vad jag talar om. Åtminstone när det gäller Kreta, där vi kört upp och ned, kors och tvärs, sedan mitten av 80-talet. Ofta med skräckblandad förtjusning, framför allt de första tio åren när vägarna på sydöstra delen av ön var mycket sämre än nu och ofta saknade räcken också i kurvorna vid de värsta stupen. En bekant kretensare sa vid ett tillfälle till mig – inte utan viss stolthet: "När någon säger till oss kretensare att göra något på ett visst sätt så gör vi tvärtom". Jag har faktiskt inte gjort någon djuplodande studie om hur mobilförbudet efterlevs, för det finns värre trafikföreteelser att chockeras över. Värst är ju att man i byarna så ofta använder sina små barn som krockkuddar för framsätespassagerare. Och förresten – vet ni vilken kroppsdel som är den mest värdefulla för grekiska män? Det är inte där ni trodde - utan högre upp, nämligen höger armbåge. Eftersom motorcyklister och mopedister hänger sin hjälm där måste det ju vara så.

Vadå – generaliserar jag? OK, kanske lite... I ärlighetens namn får jag medge att vi inte kört så mycket i andra länder, men åtminstone i Spanien, England och på Azorerna har vi bilat en del.

Detta om mobiltelefonförbudet...För övrigt är det grått och trist här i Stockholmsregionen. Inga motiv för inspirerande bilder, men vänta bara när jag börjar bomba med blomsterbilder. Till dess läser jag Ias blogg och längtar till Kretas försommarblomstring!