fredag 5 januari 2018

Rasande nytt år

Hjälp - allting rasar ihop! När jag skulle suga upp granbarren i stugan hostade dammsugaren till - och dog. Ingen katastrof, för den var gammal och ett arvegods från tidigare ägare, men olämplig tidpunkt så klart. Fram med sop och skyffel. På nyårsdagen skulle sista lussekatterna snabbtinas i mikron. Pfuuii sa’ den - och dog. Och sedan - och det är egentligen orsaken till denna litania - hängde datorn sig och la’ av när jag höll på att peta i bloggen. Den är förstås sparad, men när jag skulle reparera och återställa skickades tydligen några gamla inlägg ut igen. Ber om ursäkt!

Rasar, eller hasar, gör också vårt förråd och vedbod, närmare bestämt nästan ned i havet! Att hastigheten tilltagit konstaterade vi under julhelgen. När vi köpte stället konstaterade vi att det var det gräsligaste vi sett, och att det genast måste bort. Men, men - proppfullt med prylar och med massor av viktigare göromål blev det kvar. Undrar om vi hinner ta tag i det innan det lagt sig till ro på den sanka saltängen.

RASA skulle också min gamla hemstad Kiruna göra, d v s om malmbrytningen skulle kunna fortsätta (och försörja regionen samt generera inkomster till staten Sverige). Så vad gör man? Jo, man flyttar sta’n. Plättlätt, eller kanske inte? Detta känner ju alla här i landet till, men det har också rapporterats en hel del internationellt. Tydligen nyligen, för ett par utländska vänner har nu frågat om man verkligen FLYTTAR husen. Självklart har jag svarat, och förklarat, men eftersom Sue tittar in här, och förstår lite svenska, lägger jag in några foton från i somras.


Hi Sue, 
Photos taken last summer. These old, beautiful and very special buildings are getting ready to be transported to a safe place. The wonderful church will also be moved but not until about 2030.

Nu rasar sista helgen för den här "julomgången" på i full fart, och de s k oxveckorna tar över. Ha en skön trettonhelg!


3 kommentarer:

  1. Jamen ... Du vet ju. Det är samma sak med glödlampor. Om en lägger av så sympatiserar en kollega någon dag senare. Och en till.

    Konstigt nog är det också alltid av en sort som man inte har något lager av hemma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så ÄR det ju faktiskt. Och likaså med batterier, trots att jag tycker att vi oftast har uppladdningsbara.

      Radera