Så, då har vi avslutat påskfirandet för det här året med gårdagens stora middag på påskalammet. Jättegott, som alltid, trots att det på uppläggningsfaten ser ut som en trafikolycka. Närproducerat förstås på familjens gård. En hel del annat serveras också, vi knäcker vackert rödfärgade ägg i tävling mot varandra och så bjuds det på de traditionella söta, spröda påskkakorna - koulourakia. De kan ha många olika former, men våra ser ut så här:
Jag hade hoppats kunna ta en bra bild på epitafiet, då det stod färdigt i kyrkan och väntade på långfredagsprocessionen, men det blev inte alls bra. Alldeles för orolig bakgrund. I de grekisk-ortodoxa kyrkorna är ju varenda decimeter väggyta pyntad. När det sedan bars genom byn var det alldeles för mörkt. I år skulle prästen hinna med två andra byar också, så i stället för nio hann klockan bli halv elva innan den äntligen bars runt.
Vi har haft perfekt väder hittills - strålande sol nästan hela tiden och 22-23 grader. På påskaftonens förmiddag åskade det dock ordentligt några timmar, och det kom rätt mycket regn. Killarna i byn hann i alla fall täcka brasan, eller den blivande brasan, med presseningar så den flammade mäktigt strax efter midnatt.
Till veckan ska vi åka upp i bergen på orkidéjakt. Måste bara kolla med bofasta engelsmän att vi ligger rätt i tiden. De engelsmän vi lärt känna här är så gott som utan undantag hängivna fågel- och/eller blomsterskådare med stenkoll.
Och sedan har vi några andra turer inbokade... Det frestar på att vara pensionär må ni tro!
Lev väl! Det gör jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar